
Varför våra hjärnor är beroende av dåliga nyheter
Granskad av Dr Colin Tidy, MRCGPFörfattad av Victoria RawUrsprungligen publicerad 23 Jan 2026
Uppfyller patientens redaktionella riktlinjer
- Ladda nerLadda ner
- Dela
- Language
- Diskussion
- Ljudversion
- Lägg till i föredragna källor på Google
I en värld där varje global och lokal händelse förstärks av sociala medier och 24-timmars nyhetscykler, känns det nästan omöjligt att koppla av. Sensationella rubriker dominerar våra flöden och lämnar ofta positiva berättelser förbisedda. Denna ständiga informationsström kan bli överväldigande - och till och med skadlig - för vår mentala hälsa. Men varför är vi programmerade att fokusera mer på dåliga nyheter än goda?
What is negativity bias?
Negativity bias is the tendency for alarming or intense headlines to grab our attention faster than positive ones. Our brains are evolutionarily programmed to prioritise potential threats over rewards, which helped our ancestors survive in dangerous environments.
Karla Pretorius, psychotherapist and Clinical Health Lead, Orli, London, UK explains that humans have evolved to prioritise negative or threatening information over compliments and positive signals.
“Thousands of years ago, survival depended on noticing the rustle in the grass," she says. "We weren’t admiring the view - we were scanning for potential dangers. Avoiding harm was far more critical than seeking helpful stimuli.”
Even today, with no real predators around, this system still fires.
“Words such as ‘crisis’ or ‘breaking news’ can trigger it," Pretorius adds. "Especially after collective traumas such as the COVID-19 pandemic."
Why bad news hijacks our brains
Research shows our emotional brain is primed to spot threats. Even unconsciously, negative stimuli trigger a dopamine hit, keeping us hooked.
Pretorius explains that this is why fear-based headlines trap us in an endless scroll - our brains are literally chasing the ‘reward’ of danger.
“Doomscrolling isn’t just curiosity,” Pretorius says. “It’s your nervous system saying, ‘If I understand everything that’s happening, maybe I’ll feel a little safer.’”
The unpredictability of online news adds to this effect. Unlike a TV show with a predictable rhythm, each new post or headline offers a variable reward - a chance of relevance or meaning - which activates your brain’s reward circuitry.
“It’s like a slot machine,” she explains.
How fear-based news activates fight-or-flight
Some headlines can make our stomachs drop or even leave us feeling physically sick. This is your nervous system reacting as if you were in real danger.
“When we read something distressing, the amygdala - your brain’s threat detector - sends an alert,” Pretorius explains. “It signals the hypothalamus, which activates the sympathetic branch of the autonomic nervous system, preparing your body for fight or flight.
“Your heart rate may increase, you might start sweating, your breathing can change, and cortisol levels rise. It’s as though your body is physically preparing for action, even though you’re not actually in danger.”
The long-term effects of bad news
Repeated exposure to negative news - through headlines, notifications, or social media - can keep our stress system on high alert. Over time, this low-grade fight-or-flight state leaves us tense, reactive, and fatigued.
“For example, studies show women who read negative news had stronger cortisol responses when later exposed to a stressor,” says Pretorius. “The news itself may not trigger a full fight-or-flight response, but it primes the system, making it more reactive afterwards.”
This heightened reactivity may explain why we sometimes lose our temper at home.
“We’ve been exposed to stress all day,” she notes. “So it makes sense our bodies would react to smaller triggers."
Why do we doomscroll?
Some people view 'doomscrolling' - the compulsive habit of consuming negative news - as a modern epidemic. It’s exhausting, yet many of us find it impossible to stop.
“Doomscrolling ramps up our anxiety, but we do it anyway,” Pretorius says. “Strangely, our brain thinks it’s helping. When life feels uncertain, it searches for control in an attempt to regulate.”
Recent studies also show that doomscrolling is tied to both compulsion and coping.
“It can become a form of self-soothing - but gone sideways,” explains Pretorius. “For many people, scrolling can create a flow state. Time blurs, focus narrows, and you enter a low-demand zone. In that sense, it can serve as a temporary relief, like a pressure-release valve.”
She adds that the goal isn’t to shame this need for escape or quiet moments - it’s to bring awareness and boundaries. Without structure, even a calm moment can quietly tip into overstimulation and exhaustion. We go from ‘this is nice’ to ‘this is too much.’
Pretorius advises setting intentional boundaries:
Schedule ‘scroll zones’ or times for news consumption.
Pair scrolling with transitions and body checks - notice your sigh, shoulder drop, or other cues that your nervous system is full.
Stop, stretch, and return to grounding or mindful activities to turn an unconscious loop into a conscious pause.
Alternatively, choose predictable, calming content such as a favourite TV show to maintain coping without the crash.
Safeguarding your mental health
Constant exposure to news can heighten stress, ångest, depression, och insomnia. Heavy consumption leaves stories unresolved, keeping our minds on edge.
“Our brains keep incidents open, waiting for resolution,” Pretorius explains. “Studies consistently link heavy news consumption with higher anxiety, depressive symptoms, and sleep issues. Some people watching hours of coverage during crises showed higher acute stress responses than those directly exposed to the events themselves.”
Because there’s no clear ‘off’ switch, our stress hormones - such as cortisol and adrenaline - remain elevated, delaying the natural wind-down our bodies need before sleep.
“You may feel tired but restless after scrolling before bed,” says Pretorius. “Your brain has been on high alert, like your nervous system is permanently ready for combat.”
Practical tips to protect yourself:
Create a clear endpoint: Write summaries of what you’ve read instead of endlessly watching videos. Tell yourself, ‘This is done. Now it’s time to focus on me.’
Establish routines and rituals: Morning, midday, and bedtime rituals - such as connecting with loved ones or engaging in enjoyable activities - signal safety and calm to your brain, improving sleep and wellbeing.
Boost positive hormones: Watch uplifting videos or engage in acts of kindness to trigger oxytocin - the so-called ‘love hormone’ - helping balance the stress from negative news.
“Whether it’s a small bedtime ritual or a mindful start to your morning, creating happy routines can shape your thoughts, dreams, and overall wellbeing,” Pretorius concludes.
Patientval för Mentalt välbefinnande

Mentalt välbefinnande
Vad är 'god mental hälsa'?
Vi vill alla må bra, både mentalt och fysiskt. Men vad det innebär att må bra - särskilt när det gäller mental hälsa - varierar för var och en av oss. Vi behöver alla olika saker för att känna oss på topp.
av Lynn Stephen

Mentalt välbefinnande
Hur man pratar med människor om sin mentala hälsa
Seeking help is often the first step towards getting and staying well, but talking about a mental health problem isn't always easy. It's normal to feel nervous about speaking about your health to a trusted friend or family member - and approaching your doctor or employer for help can seem overwhelming.
av Lawrence Higgins
Om författarenVisa fullständig biografi

Victoria Raw
Featureförfattare
BA (Hons), Engelsk litteratur
Victoria är en innehållsskribent hos Patient vars specialintressen fokuserar på mentalt välbefinnande, samhälleliga trender och teknikens påverkan på vår hälsa.
Victoria har samarbetat med olika välgörenhetsorganisationer under sin karriär, inklusive Ovarian Cancer Action, Scleroderma och Raynaud's UK, St John Ambulance, Andy's Man Club, RSPCA och Barnardo's. Hon har också arbetat med stora detaljhandelsmärken som Marks and Spencer, Tesco och Morrisons, samt underhållningsjättar som Disney och Warner Bros.
Om recensentenVisa fullständig biografi

Dr Colin Tidy, MRCGP
Allmänläkare, Medicinsk Författare
MBBS, MRCGP, MRCP (Paediatrics), DCH
Dr Colin Tidy är en NHS-läkare, baserad i Oxfordshire.
Artikelhistorik
Informationen på denna sida är granskad av kvalificerade kliniker.
Artikeln finns också på Engelska, Tyska, Spanska, Franska, Italienska, Portugisiska, Hindi, Hebreiska, Arabiska, och Svenska.
Next review due: 23 Jan 2029
23 Jan 2026 | Ursprungligen publicerad
Författad av:
Victoria RawGranskad av
Dr Colin Tidy, MRCGP

Fråga, dela, anslut.
Bläddra i diskussioner, ställ frågor och dela erfarenheter inom hundratals hälsorelaterade ämnen.

Känner du dig sjuk?
Bedöm dina symtom online gratis
Anmäl dig till Patientens nyhetsbrev
Din veckovisa dos av tydliga, pålitliga hälsoråd - skrivna för att hjälpa dig känna dig informerad, självsäker och i kontroll.
Genom att prenumerera accepterar du våra Sekretesspolicy. Du kan avsluta prenumerationen när som helst. Vi säljer aldrig dina uppgifter.
Mer inom mental hälsa
- 5 fördelar med att läsa
- 5 healthy ways to handle money problems in your relationship
- 9 tips för att njuta och hålla budgeten denna jul
- Har jag en panikattack eller en hjärtattack?
- Bygga hälsosammare vanor med Holly Health
- Kan ADHD orsaka ångest och depression?
- Att möta din rädsla för läkaren: tips för att lindra medicinsk ångest
- Hjälpa ditt barn att hantera stress och oro under julen
- Hur påverkar stor viktnedgång din mentala hälsa?
- Hur fjärrtjänster för mental hälsa har hjälpt HBTQ+-gemenskapen
- Hur man får hjälp för hypokondri och hälsoångest
- Hur du kan hjälpa ditt barn med ångest inför skolstarten
- Hur man sänker kortisolnivåerna: 10 beprövade sätt
- Thalassofobi: hur du hanterar din rädsla för havet
- Förstå EMDR: hur kan ögonrörelser hjälpa till att bearbeta trauma?
- Vad du kan göra om du känner dig ensam
- Vad är en permakris, och dess påverkan på vår mentala hälsa?
- Varför känner vi oss oroliga över att sjukanmäla oss till jobbet när vi verkligen är sjuka?
- Varför promenader med din hund kan förbättra din mentala hälsa
- Varför vi bör göra nyårslöften för mental hälsa