Retinal artärocklusion

Vad är näthinnan?

Ögats sidovy

Visa större

När du tittar på ett föremål passerar ljuset från föremålet genom hornhinnan i ögat, sedan genom linsen och därefter genom näthinnan längst bak i ögat. Nervsignaler går från syncellerna (stavar och tappar) i näthinnan, längs nervfibrer i synnerven och vidare till hjärnan. Hjärnan tolkar signalerna, vilket gör att du kan se. Om näthinnan är skadad kan ingen tydlig bild skapas.

De inre lagren av näthinnan får sin blodförsörjning från näthinneartärer som löper inne i själva näthinnan. Näthinneartärerna för syre och näringsämnen till näthinnan. Näthinnevenerna leder bort blod från näthinnan. Näthinnans yttre lager har en annan blodförsörjning via ciliärartärerna, som utgår separat från ögonartären. När näthinneartären blockeras fortsätter ciliärartärerna att fungera, vilket gör att vissa celler i näthinnan räddas.

näthinneartärerna utgår från en enda näthinneartär som förgrenar sig från ögonartären (som i sin tur förgrenar sig från halspulsådern). När näthinneartären når näthinnan delar den sig i fyra grenar som förser näthinnans fyra kvadranter med blod. Effekten av en artärblockering beror därför på exakt var blockeringen uppstår.

En ocklusion i näthinneartären kan uppstå precis där näthinneartären lämnar synnerven, innan den har förgrenat sig – central retinalartärocklusion – eller så kan blockeringen fastna i en av de fyra grenarna – grenretinalartärocklusion.

Vad är retinalartärocklusion och vad orsakar det?

En retinalartärocklusion uppstår när näthinneartären (eller en av dess grenar) blockeras. Då stryps blod- och näringstillförseln till näthinnans nervlager. Detta leder till bestående skador och är en vanlig orsak till plötslig synförlust på ett öga. I sällsynta fall kan båda ögonen drabbas. Retinalartärocklusion är ett akut tillstånd som kräver omedelbar behandling för att det ska finnas en chans att återställa synen.

Det finns flera sätt på vilka näthinneartären kan bli blockerad. Det vanligaste är att den blockeras av en blodpropp eller en embolus, det vill säga en lös materialbit som har lossnat någon annanstans. Det kan röra sig om en blodpropp från en annan del av kroppen, en bit fettmaterial från en blodkärlsvägg eller infekterat material från någon annanstans i kroppen. Alternativt kan blodkärlet plötsligt bli trängre på grund av små fettansamlingar (aterom) eller inflammation.

8 av 10 fall av central retinalartärocklusion beror på en kombination av förträngda blodkärl till följd av aterom och lokal bildning av en blodpropp. Cirka 6 av 10 av dessa patienter har högt blodtryck och cirka 1 av 4 har diabetes.

Inflammatoriska tillstånd kan göra artärväggen svullen och tilltäppt – till exempel jättecellsarterit, systemisk lupus erythematosus och granulomatos med polyangit.

Hur vanligt är retinalartärocklusion och vilka drabbas?

Artärocklusion är en av de vanligare orsakerna till synförlust hos äldre i Storbritannien. Det är dock fortfarande ganska ovanligt. Det drabbar färre än 1 person av 100 000 per år. Det förekommer oftast hos patienter över 60 år och verkar drabba män något oftare än kvinnor.

Vilka är riskfaktorerna för retinal artärocklusion?

Riskfaktorerna kan delas in i:

Sådant som gör att blodproppar lättare bildas

• Clotting disorders, such as sicklecellanemi and protein S deficiency.

• Tillstånd som ökar risken för blodproppar, till exempel graviditet eller tiden efter en operation.

• Medications which increase clotting tendency (for example, p-piller).

De där det redan finns blodproppar som riskerar att lossna

• Förträngning i halspulsådern. Vid detta tillstånd har halspulsådern blivit trängre på grund av fettplack och åderförkalkning. Om ”bitar” lossnar från halspulsådern är nästa ”krök i blodflödet” som de sannolikt stöter på i ögonartären eller näthinneartären.

• Förmaksflimmer .Vid detta tillstånd finns det ofta en blodpropp i hjärtats övre hålrum (förmaken).

• Aortic disease - for example, aortadissektion.

De där näthinnans blodkärl är förträngda och lättare täpps till

• Åderförkalkning (se nedan).

• Inflammation/svullnad i artärväggarna – till exempel jättecellsarterit, polyarteritis nodosa och systemisk lupus erythematosus.

• Kokainanvändning som orsakar kärlkramp.

• I sällsynta fall orsakar näthinnemigrän kramp i blodkärlen.

• Ögonskador.

• Förhöjt tryck i ögonen (glaukom).

De som gör att annat skräp lättare lossnar och hamnar i blodomloppet
Material (såsom fettplack eller infekterat material) kan lossna och bilda lösa partiklar (embolier) som kan fastna i näthinneartären:

• Åderförkalkning. Detta står för ungefär 8 av 10 fall. Små fettansamlingar (aterom) bildas i blodkärlens (artärernas) innersta vägglager. Aterom kallas också för ”åderförkalkning”. En ateromförändring gör en artär trängre och kan även lossna och följa med blodströmmen och bilda embolier. Aterom förekommer hos alla när vi blir äldre, men är sannolikt mer uttalat hos personer som har:

  • Högt blodtryck.

  • Högt kolesterol.

  • Diabetes.

  • Rökning.

  • Ökande ålder.

• Certain infections. These include infektion i hjärtklaffarna (endokardit) och toxoplasmos.

Ungefär 1 av 10 patienter har tidigare upplevt ett varningstillstånd som kallas amaurosis fugax. Vid detta tillstånd förloras synen på ett öga, helt eller delvis, plötsligt men tillfälligt, under endast några sekunder eller minuter. Detta inträffar när små tilltäppningar uppstår tillfälligt, innan blodcirkulationen lyckas föra bort dem. Det är ett akut varningstecken eftersom det innebär att en fullständig tilltäppning kan vara nära förestående.

Vilka komplikationer kan uppstå vid retinalartärocklusion?

Den vanligaste komplikationen vid ocklusion av näthinneartären är permanent synskada i det drabbade ögat. Skador på näthinnans nerver till följd av bristande blodförsörjning blir alltmer oåterkalleliga med tiden. Det så kallade behandlingsfönstret, då det eventuellt går att göra något, är troligen cirka 90–100 minuter. Någon form av behandling brukar dock vanligtvis prövas inom 24–48 timmar efter symtomdebuten.

If vision is partially restored a further complication is further visual loss. This may be due to a second clot, or due to neovascularisation. Neovascularisation is abnormal new blood vessel formation at the back of the eye. If abnormal new blood vessels form, this can sometimes lead to increased pressure within the eye and to glaucoma. Also, the new blood vessels are of a poor quality and can sometimes bleed. Another complication is that the new blood vessels can increase the risk that the retina becomes detached. Se den separata broschyren med titeln Näthinneavlossning för mer information.

Vilka är symtomen på retinal artärocklusion?

Central retinalartärocklusion

Vid en central retinalartärocklusion uppstår blockeringen i artären precis när den går in i ögat, innan den delar sig i två och sedan i fyra grenar. Hela näthinnans nervlager påverkas. Vanligtvis märker du att synen på det ena ögat försämras snabbt och smärtfritt under några sekunder. I 19 av 20 fall är synförlusten så uttalad att du bara kan se fingrar och räkna dem, men inget mer. Om du inte ens kan räkna fingrar tyder det på en ocklusion i ögonartären (se nedan).

I de flesta fall drabbas bara ett öga – tillståndet drabbar båda ögonen i färre än 2 av 100 fall.

Grenartärocklusion

När endast en gren av artären är blockerad förloras bara motsvarande del av synfältet. Ibland kan läkarna fastställa var blockeringen sitter genom att undersöka blodkärlsmönstret på ögats baksida.

Ocklusion av ögonartären

Om ögonartären blockeras före den punkt där näthinneartären förgrenar sig från den, blockeras även näthinneartären. Situationen är dock mycket värre, eftersom detta, utöver att blockera den centrala näthinneartären, även hindrar blodflödet till ciliärartärerna (se ovan). Om detta inträffar är chansen att bevara någon synfunktion mycket mindre, och synförlusten är sannolikt total (utan ljusperception) redan från början.

Hur diagnostiseras retinalartärocklusion?

En retinalartärocklusion diagnostiseras vanligtvis efter att en ögonspecialist (ögonläkare) undersökt ögats bakre del med hjälp av ett oftalmoskop. Det är ett handhållet instrument med en lampa och en förstoringslins. Ögonläkaren kan också använda en större lampa och förstoringslins (som du sitter framför och vilar hakan mot) som kallas spaltlampa. Näthinnan längst bak i ögat har ett typiskt blekt utseende vid retinalartärocklusion. Ögonläkaren kan vanligtvis avgöra om du har en central retinalartärocklusion eller en grenartärocklusion.

Olika andra tester kan föreslås, bland annat:

• Ta mått för att kontrollera:

  • Hur bra du kan se (din synskärpa).

  • Dina pupillreflexer (som vanligtvis är nedsatta).

  • Dina synfält (för att undersöka hur bra ditt sidoseende är).

• Blodprov:

  • För att utesluta jättecellsarterit (om tillståndet inte behandlas riskerar även det andra ögat att drabbas).

• Undersökningar för att försöka fastställa den möjliga ursprungliga orsaken till artärblockeringen:

  • Ditt blodtryck kommer att mätas.

  • Läkaren kommer att lyssna på din puls, ditt hjärta och din halspulsåder.

Din specialist kan rekommendera andra undersökningar för att leta efter möjliga bakomliggande orsaker, såsom diabetes och högt blodtryck. Fotografier av näthinnan kan tas.

Vilken behandling finns för retinal artärocklusion?

Akut behandling krävs vid ocklusion av näthinneartären för att det ska finnas någon möjlighet att bevara användbar syn. Beroende på orsaken kan olika behandlingsmetoder prövas: det finns ingen enskild behandling som garanterat återställer synen.

• Om du undersöks inom 90–100 minuter efter att symtomen började kan man försöka lossa blockeringen genom att massera ögat med ett fast tryck. Massera upprepade gånger på ögongloben genom det slutna ögonlocket i tio sekunder, med fem sekunders paus mellan gångerna. Detta fungerar bara i enstaka fall.

• Trycket i ögat sänks genom att en liten mängd vätska tappas ut under lokalbedövning. Detta lyckas dock bara ibland. Trycksänkande läkemedel kan också prövas.

• Injektion av blodproppslösande läkemedel i ögonartären (som försörjer näthinneartären) har prövats. Metoden har visat viss framgång, förutsatt att den utförs inom sex timmar efter symtomdebuten.

• Förstärkt extern motpulsation (EECP) är en icke-invasiv teknik. Pneumatiska manschetter på de nedre extremiteterna blåses upp i tur och ordning i syfte att skicka små tryckvågor genom blodomloppet för att lösgöra blockeringen.

• Underliggande sjukdomar bör behandlas. Även om detta i de flesta fall inte häver blockeringen, kan omedelbar behandling med steroider vid jättecellsarterit minska svullnaden i artärerna och göra det möjligt för blodet att flöda igen.

På längre sikt vill läkarna också minska risken för att detta någonsin händer igen. Det innebär att man letar efter och behandlar bakomliggande orsaker (som högt blodtryck och diabetes) och hjälper dig att sluta röka. Det innebär också att man undersöker dina halspulsådror för att se om de innehåller annat blodproppsmaterial som kan behöva avlägsnas.

Hur ser prognosen ut vid retinalartärocklusion?

Detta varierar något beroende på var artären har påverkats. Behandlingen måste påbörjas mycket snart efter att symtomen har uppstått för att det ska finnas någon möjlighet att återställa synen. Även med tidig behandling är dock chansen att återfå användbar syn i allmänhet mycket liten.

• Vid central retinalartärocklusion uppvisar endast ungefär en av tre patienter någon förbättring.

• Vid grenocklusion i näthinneartären är prognosen bättre, och de flesta patienter uppnår en synskärpa på 6/12 eller bättre på det drabbade ögat. Detta beror på att de andra blodkärlen (som inte är blockerade) i många fall kan kompensera för skadan genom att leda blod till det blockerade området.

• Ibland återbildas en kanal i artären, men det är ovanligt. Ett av fyra ögon har kollaterala artärer som försörjer makulans näthinna, vilket gör att det centrala seendet kan bevaras i viss utsträckning.

Patienter med retinala embolier löper större risk att drabbas av hjärtsjukdom än personer som aldrig har haft detta tillstånd. De bör behandlas på samma sätt som patienter med en egen sjukdomshistoria av kranskärlssjukdom.

Kan retinalartärocklusion förebyggas?

Samma saker som kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och aterom kan också eventuellt minska risken för retinal artärocklusion. Till exempel:

• Behandling av högt blodtryck om du har högt blodtryck.

• God kontroll över diabetesen om du har diabetes.

• Sluta röka om du röker.

• Sänka höga kolesterolnivåer om de är förhöjda.

• Strävar efter att vara fysiskt aktiv och träna regelbundet, om möjligt.

• Gå ner i vikt om du är överviktig.

• Minska risken för blodproppar genom fysisk aktivitet och noggrannhet med läkemedel.

• Hantering av ögonsjukdomar, inklusive förhöjt tryck i ögat (glaukom).

• Agera vid varningssignaler: sök omedelbart läkarvård om du upplever episoder av övergående synförlust.

Se den separata broschyren Förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar för mer information.

Dr Mary Lowth är en författare eller den ursprungliga författaren till denna broschyr.