Subdural hematom

Vad är hjärnhinnorna och subduralrummet?

Hjärnhinnorna är det skyddande hölje som omger hjärnan inuti skallen och ryggmärgen inuti ryggraden.

Det finns tre lager hjärnhinnor:

• Det yttersta lagret som ligger intill skallen eller ryggraden kallas dura mater.

• Det mellersta lagret kallas arachnoidea.

• Det inre lagret som är närmast hjärnan eller ryggmärgen kallas pia mater.

Det finns också tre tunna mellanrum mellan hjärnhinnornas lager:

• Epiduralrummet är utrymmet mellan ryggraden och dura mater. (I skallen finns epiduralrummet endast potentiellt.)

• Det subdurala utrymmet är utrymmet mellan dura mater och arachnoidea mater.

• Det subaraknoidala utrymmet är utrymmet mellan arachnoidea och pia mater.

Subdural hematom

Visa större

Vad är ett subduralhematom och vad orsakar det?

Ett subduralhematom är en ansamling av levrat blod som bildas i det subdurala rummet. Det uppstår vanligtvis till följd av en huvudskada, till exempel om någon faller och slår i huvudet eller är med om en olycka som orsakar en huvudskada. Huvudskadan kan skada ett eller flera blodkärl nära eller i det subdurala rummet och orsaka blödning. Blodet från de blödande blodkärlen samlas i det subdurala rummet. Huvudskadan kan samtidigt även skada hjärnvävnaden.

Ibland kan ett subduralhematom orsakas av en spontan blödning och inte av en skada. Det kan hända om du har en koagulationsrubbning och därför lättare får blödningar. Det kan antingen vara:

• As a result of medication - for example, anticoagulants (such as warfarin) or one of the 'newer oral anticoagualants' known as NOACs (such as dabigatran, rivaroxaban and apixaban); eller

• Till följd av ett tillstånd som hemofili eller trombocytopeni.

En annan ovanlig orsak till ett subduralhematom är en blödning från ett svullet blodkärl i hjärnan, så kallat aneurysm. Svullnaden försvagar artärväggen, som kan brista och orsaka en blödning.

Ett subduralhematom kan vara:

• Akut - where the blood collects quickly after a head injury; symptoms can occur immediately or within hours.

• Subakut - where symptoms develop between 3-7 days after the injury.

• Kronisk - the blood collects slowly after a head injury; symptoms can occur 2-3 weeks after the initial injury.

Vem drabbas av ett subduralhematom?

Ett subduralhematom kan uppstå i alla åldrar. Vissa personer löper dock större risk att utveckla ett subduralhematom efter en huvudskada:

• Äldre personer .Hos personer över 60 år kan vissa av blodkärlen runt hjärnan bli lite svagare. Det gör dem mer mottagliga för skador och blödningar. När vi blir äldre kan hjärnan krympa lite inuti skallen. Det belastar blodkärlen extra och gör att de lättare börjar blöda efter en huvudskada.

• Personer som missbrukar alkohol. Alkoholmissbruk can affect the clotting of the blood. It can also cause a similar shrinking of the brain that happens as we get older. Also it can put extra strain on blood vessels and make them more likely to bleed. People who misuse alcohol are also more likely to fall over and hit their head.

• Personer som behandlas med antikoagulantia. Antikoagulationsbehandling (including treatment with aspirin, warfarin or a NOAC) can also make a subdural haematoma more likely after a head injury.

• Spädbarn. Hos spädbarn kan ett subduralhematom orsakas av att vener i det subdurala rummet brister. Detta kan bero på att barnet utsatts för fysiskt våld. Alla subduralhematom hos spädbarn orsakas dock inte av fysiskt våld, och man bör inte utgå från det. Ett subduralhematom kan också uppstå av andra orsaker hos ett spädbarn eller barn, till exempel efter en oavsiktlig huvudskada.

Hur vanligt är ett subduralhematom?

Huvudskador är ofta lindriga och inte allvarliga. De flesta som får en lindrig huvudskada utvecklar inte ett subduralhematom.

En av tre personer med en allvarlig huvudskada får dock ett subduralhematom. Av de skäl som beskrivits ovan blir det vanligare med stigande ålder.

Vilka är symtomen på ett subduralhematom?

Hjärnan, med hjärnhinnorna som täcker den, ligger tätt innesluten i skallen. Om ett subduralhematom bildas tar den växande blodansamlingen upp plats i skallen och trycker ihop hjärnvävnaden. Den gör också att trycket i skallen (det intrakraniella trycket) ökar. Denna tryckökning kan innebära att hjärnan inte kan fungera normalt. Då kan symtom börja uppträda. Ibland ger dock små subduralhematom inga symtom.

Akut subduralhematom

Symtomen på ett akut subduralhematom uppträder vanligtvis kort efter en huvudskada. Det kan ske inom några minuter eller upp till 24–48 timmar senare. Du kan förlora medvetandet i samband med huvudskadan, men det händer inte alltid. Under några timmar efter huvudskadan kan du verka må relativt bra, men senare bli sämre. Du kan svimma när hematomet bildas. Om du inte svimmar kan du känna dig dåsig eller få mycket svår huvudvärk. Du kan också må illa eller kräkas. Du kan även bli förvirrad och få svaghet i armar eller ben på ena sidan av kroppen samt talsvårigheter. Ibland kan ett krampanfall inträffa.

Subakut subduralhematom

Symtomen liknar dem vid den akuta formen som beskrivs ovan (förändrad medvetandegrad eller dåsighet, huvudvärk, illamående och/eller kräkningar), men visar sig först efter 3–7 dagar.

Kroniskt subduralhematom

Symtomen på ett kroniskt subduralhematom uppträder vanligtvis inte förrän cirka 2–3 veckor efter den ursprungliga huvudskadan. Hos vissa personer kan det dröja flera månader efter skadan. Skadan kan faktiskt ofta vara relativt lindrig eller ha glömts bort. Detta kan särskilt förekomma hos äldre personer som tar blodförtunnande läkemedel eller hos personer med alkoholmissbruk.

Symtomen tenderar att utvecklas gradvis. Ofta förekommer aptitlöshet, illamående och/eller kräkningar. Vanligtvis uppstår huvudvärk som gradvis blir allt svårare. Ni eller andra kan märka en gradvis försämrad svaghet i armar eller ben på ena sidan av kroppen, talsvårigheter eller synstörningar. Det kan också förekomma tilltagande dåsighet och förvirring eller personlighetsförändringar. Ibland kan ett epileptiskt anfall inträffa. Ett kroniskt subduralhematom kan vara svårt att upptäcka och förbli oupptäckt under en tid.

Vilka undersökningar behövs vid misstanke om subduralhematom?

Den som misstänks ha ett subduralhematom bör omedelbart undersökas på sjukhus. Det är ett allvarligt tillstånd och akut behandling kan behövas. En fullständig undersökning görs för att leta efter tecken på ett eventuellt subduralhematom och på andra skador som du kan ha. Vårdpersonalen kan kontrollera din medvetandegrad, leta efter tecken på svaghet i armar eller ben och även undersöka ögonbottnarna för att se om det finns tecken på förhöjt tryck i skallen.

Blood tests may be taken to look for other possible reasons for why you are confused or have passed out. Blood tests may also show any problems with blood clotting. A datortomografi (CT) skanning of the head (or sometimes a magnetisk resonanstomografi (MRT) skanning) är bra på att upptäcka ett subduralhematom. Du kan också behöva genomgå andra undersökningar eller röntgen, beroende på om man misstänker andra skador.

Hur behandlas ett subduralhematom?

Behandlingen beror på om hematomet har uppstått plötsligt (akut) eller funnits under en längre tid (kroniskt), hur stort hematomet är och vilka symtom du har.

Om det finns ett litet, akut subduralhematom som inte ger några symtom (eller om symtomen inte är allvarliga) kan det ibland behandlas enbart genom noggrann övervakning och observation. Blodkoaglet får då återupptas och brytas ned av kroppen på egen hand. Upprepade kroppsundersökningar görs vanligtvis för att bedöma medvetandegraden och upptäcka eventuella symtom, till exempel huvudvärk eller svaghet i armar eller ben. Upprepade datortomografiundersökningar kan också göras för att säkerställa att hematomet inte ökar i storlek. Operation behövs vanligtvis för att behandla ett subduralhematom om symtom börjar uppträda och personens tillstånd försämras.

Kirurgi kan användas inledningsvis om det finns ett stort subduralhematom, tecken på förhöjt tryck inne i skallen eller problem som svaghet i en arm eller ett ben eller talsvårigheter. Kirurgi innebär antingen att man borrar hål i skallen (så kallade borrhål) eller utför en operation som kallas kraniotomi.

Borrhål är små hål som borras genom skallbenet ovanför området där det subdurala hematomet har bildats. Genom hålen kan blodet avlägsnas eller sugas ut. Därefter sluts snittet med stygn eller häftklamrar.

En kraniotomi innebär att en del av skallbenet avlägsnas så att hjärnan och hjärnhinnorna blottläggs. Ingreppet kan minska ett förhöjt tryck inne i skallen och gör det också möjligt att avlägsna det levrade blodet i det subdurala rummet. Den borttagna delen av skallbenet sätts sedan tillbaka och fästs på plats.

Hur ser prognosen ut för personer med ett subduralhematom?

Prognosen beror på hur allvarlig den ursprungliga huvudskadan var som orsakade det subdurala hematomet. Många personer med ett litet subduralt hematom kan återhämta sig snabbt och helt. Om den underliggande hjärnvävnaden inte har skadats överlever 4 av 5 personer med ett akut subduralt hematom. Om hjärnvävnaden också har skadats är prognosen vanligtvis sämre än om hjärnvävnaden inte har skadats. Vissa personer dör till följd av hur ett stort hematom påverkar hjärnan.

Infection or meningit can be a complication after surgery for subdural haematoma. Sometimes as a result of the clot pressing on the brain there may be permanent damage such as weakness of the limbs, speech impairment or memory problems. If this is the case, rehabilitation and support from physiotherapists, occupational therapists and speech therapists may help to improve a person's function.

Kan ett subduralhematom förebyggas?

Om du tar blodförtunnande läkemedel ska du se till att gå på dina regelbundna blodprovskontroller (även om sådana vanligtvis inte behövs om du tar en NOAK). Kontrollerna görs för att säkerställa att du tar rätt dos och att blodet inte blir alltför tunt. Om blodet blir alltför tunt ökar risken för att du får ett subduralhematom om du faller och slår i huvudet.

Alla bör också vara noga med att försöka minska risken för att falla och slå i huvudet. Det kan handla om enkla åtgärder i hemmet, till exempel att ta bort lösa mattor och andra hinder. Personer som har problem med hur mycket alkohol de dricker kan också vilja söka hjälp för att minska sin alkoholkonsumtion.

Om du eller dina barn utövar sporter som cykling, rullskridskoåkning, skidåkning, boxning eller skateboardåkning bör ni använda hjälm eller annat huvudskydd för att minska risken för allvarliga huvudskador.