Hur påverkar klimatförändringar mental hälsa?

Klimatförändringar som en akut hälsokris för människor

"Climate change is a human health emergency that is having increasingly frequent, widespread and severe negative impacts on people's physical and mental health," says Sultana Afdhal, CEO of the Världstoppmötet för innovation inom hälsa (WISH), Qatar Foundations globala hälsoinitiativ.

Klimatkrisen beskriver de långsiktiga förändringarna i vädermönster och temperaturer världen över, som hotar att påverka både människors och planetens hälsa negativt och kanske oåterkalleligt.

Ett allt vanligare ämne i nyhetsrapporteringen är de skrämmande siffror och prognoser från experter som många av oss känner till – till exempel:

• De genomsnittliga globala temperaturerna beräknas stiga med cirka 2 °C fram till 2050¹.

• Havsnivåerna förväntas stiga med 30–50 centimeter fram till 2050².

• Dessa förändringar ökar förekomsten av farliga naturhändelser, från skogsbränder och torka till allt kraftigare stormar och översvämningar³.

If reading these figures conjures up feelings of stress eller depression, du är inte ensam. Människors hälsa och miljöns hälsa är så oupplösligt sammanlänkade att det kan beröra oss alla, oavsett om vi upplever att vi har påverkats direkt eller inte.

Låt oss titta närmare på klimatförändringarna och den psykiska hälsan utifrån båda dessa kategorier, och på hur vi också kan använda vår omgivning för att ge vårt välbefinnande ett välbehövligt lyft.

Klimatförändringarnas påverkan på den psykiska hälsan

Direkt påverkan på den psykiska hälsan

Extrema väderhändelser är en av de tydligare kopplingarna mellan hälsa och klimat. De fysiska hälsoeffekterna är ofta omedelbara, men de psykiska hälsoeffekterna visar sig ofta på längre sikt och är svårare att mäta.

Till exempel ledde den ”svarta sommaren” med skogsbränder i Australien mellan juni 2019 och februari 2020 till att 30 personer dog och att 35 % av befolkningen i New South Wales fick andningsproblem under januari. Man tror också att de psykiska följderna kan märkas i upp till fem år efter bränderna⁴.

Enligt Afdhal kan höga temperaturer och andra extrema väderhändelser också hota livsmedels- och vattenförsörjningen samt den ekonomiska stabiliteten. Detta kan i sin tur leda till psykisk ohälsa.

"”Ta till exempel vattenbrist eller störningar i de optimala temperaturerna för grödors tillväxt”, säger Afdhal. ”Det hotar den psykiska hälsan hos människor på landsbygden till följd av ekonomiska förluster när skördar slår fel, förödmjukelse och skam över ekonomiska svårigheter samt social isolering under torka.”.

"Lower agricultural produce due to drought can also lead to malnutrition and hunger which, in turn, can cause anxiety, depression, and even PTSD, på grund av den ständiga stressen över att inte veta när och var nästa måltid kommer ifrån. Otrygg tillgång till mat kan också leda till tvångsmigration, vilket också är känslomässigt påfrestande."

Indirekt påverkan på den psykiska hälsan

Of course, in the UK our contact with extreme weather events usually comes through the news or social media. But this physical distance from such events doesn't necessarily mean we're emotionally detached. Dr Elena Touroni, consultant psychologist and co-founder of Psykologmottagningen i Chelsea, förklarar:

"”Den här typen av naturkatastrofer kan lätt väcka starka känslor, särskilt hos personer som redan lider av ångest i vardagen. Ångest kännetecknas i sig av en känsla av utsatthet i världen, och därför kan det förstärka dessa rädslor att se naturkatastrofer utspela sig.”".

Kendall Roach, mental health therapist at digital healthcare company Babylon, håller med om att negativa nyhetsinslag om klimatförändringarna kan ”överväldiga oss och skapa känslor av hopplöshet”."

Att hantera långvarig klimatångest

När det gäller klimatförändringar och psykisk hälsa är det viktigt att förstå att vem som helst kan reagera känslomässigt, inte bara personer som redan har psykiska besvär eller en psykisk sjukdom (även om Touroni betonar att dessa personer är särskilt sårbara).

Faktum är att den här typen av rädsla har blivit så utbredd att den har fått namnet ”ekoångest”, vilket ”syftar på ihållande oro över klimatkrisen och jordens framtid”, förklarar Touroni.

Det kan kännas skrämmande att tänka på klimatförändringarnas framtida konsekvenser, men lyckligtvis har psykoterapeuter som Roach några råd för att hantera oron: ”Jag uppmuntrar ofta patienter att fokusera på den mindre kretsen av sådant de kan påverka och på vad de själva kan göra varje dag för att bidra till större förändringar i ett större perspektiv.

"”Patienter känner ofta att det de kan bidra med eller göra är så litet och obetydligt, men jag påminner dem: ’Om alla gör sin del varje dag, hur mycket större blir då förändringen på global nivå?’”"

Sambandet mellan naturen och psykisk hälsa

Små personliga klimatmål kan vara ett sätt att hålla humöret uppe, men kom ihåg att passivitet också kan vara minst lika viktig. Nej, inte den sortens passivitet där man ligger i sängen hela dagen (man kan ju drömma!), utan den där man kopplar av ute i naturen.

"”Att vistas i naturen har visat sig ha flera positiva effekter på den psykiska hälsan. Faktum är att bara att titta på bilder av storslagna vyer har visat sig stimulera det parasympatiska nervsystemet – den del av nervsystemet som hjälper oss att känna oss lugna”, säger Touroni.

Roach lyfter fram flera andra fördelar för den psykiska hälsan med att vistas i naturen:

• D-vitamin, som vi tar upp genom huden från solljus, är viktigt för den psykiska hälsan och välbefinnandet. Forskning har visat på ett direkt samband mellan låga nivåer av D-vitamin och depression.

• Motion ökar mängden välgörande endorfiner (våra ”må bra-hormoner”), vilket också förbättrar vårt humör.

• Många tror också att elementen kan ha en lugnande effekt på vårt mentala välbefinnande. Vissa tycker till exempel att det är mycket avkopplande att lyssna på eller titta på vatten, som symboliserar ”rening”. Att anlägga en trädgård och se den växa kan också vara terapeutiskt och symbolisera ”ny tillväxt”.'

En studie från 2020 antydde att vi kanske till och med känner att vårt humör förbättras efter så lite som 10 minuter i en naturlig miljö⁶!

Att öva på positivt tänkande

När vi oroar oss för framtiden kan vi ibland glömma att leva i nuet. Genom att tillbringa tid i naturen ökar möjligheten att värna om den egna hälsan. Touroni påpekar också att även om dessa frågor kan kännas skrämmande, är klimatförändringarnas konsekvenser i själva verket inte helt förutsägbara.

Låt oss också komma ihåg att en positiv inställning kan vara en stark drivkraft för positiv förändring i verkligheten – forskning visar gång på gång att människor med ett positivt tankesätt är mer produktiva och når större framgång med sina mål än de som tyngs av negativitet och pessimism⁷.

Roach says "practising 'mind over mood', mindfulness, och genom att fokusera på det vi själva kan påverka kan vi alla behålla ett positivt fokus och undvika att känna oss överväldigade eller uppgivna."

Självklart är det viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i världen, men försök också att hålla utkik efter hoppfulla berättelser om klimatförändringar och positiva insatser. Ett exempel är WISH:s globala toppmöte den 4–6 oktober 2022, som Afdhal beskriver så här: ”Ett särskilt forum som ska undersöka klimatförändringarnas effekter på livsmedelstrygghet och hälsa (både fysisk och psykisk) samt ta fram rekommendationer till regeringar om hur dessa effekter kan begränsas nu och i framtiden.

Vidare läsning

1. Smith och Woodward, Människors hälsa: effekter, anpassning och sidovinster.

2. Horton et al. Kartläggning av havsnivåförändringar i tid, rum och sannolikhet, kartläggning av havsnivåförändringar över tid.

3. Roland m.fl. Hälsa i klimatkrisen.

4. Australiensiska regeringens hälso- och äldreomsorgsdepartements insatser för psykisk hälsa efter trauman orsakade av skogsbränder.

5. Office for National Statistics, Tre fjärdedelar av de vuxna i Storbritannien oroar sig för klimatförändringarna.

6. Spending time in nature reduces stress.

7. Tenney m.fl. Förbättrar positivitet arbetsprestationen? Varför, när och vad vi inte vet.