Porphyria

Vad är porfyrier?

Porfyrier är en grupp metabola sjukdomar. En metabol sjukdom är en term som används när det finns ett problem med någon av kroppens kemiska processer. Vid porfyrier är det den kemiska process som producerar ett ämne som kallas hem som påverkas.

Hem bildas främst i levern och benmärgen. Hem används för att bilda hemoglobin, som transporterar syre runt i kroppen i de röda blodkropparna. Hem används också för att bilda ett antal proteiner i kroppen som behövs för olika viktiga funktioner.

Porfyrinvägen

Visa större

Det pågår en komplex process i levern och benmärgen för att bilda hem. Processen består av flera steg, och varje steg styrs av ett särskilt protein som kallas enzym. I varje steg bildas ämnen som kallas hemprekursorer.

Detta är ämnen som bildas under processen som leder fram till att hem bildas. Bland dem finns ämnen som kallas porfyriner. Det finns sju olika typer av porfyri. Vid varje typ saknas ett av de enzymer som styr ett av stegen i bildandet av hem, eller så finns enzymet bara delvis.

Eftersom detta enzym saknas överproduceras hemprekursorer, däribland porfyriner. Porfyrinerna och andra prekursorer kan sedan ansamlas i kroppen och orsaka de olika problem som förknippas med porfyri.

När porfyriner ansamlas i huden blir den mycket känslig för solljus, vilket orsakar hudsymtomen vid porfyri. Ansamling av andra hemprekursorer i levern och på andra ställen i kroppen orsakar symtomen vid akuta porfyrianfall.

De olika typerna av porfyri

Porfyrier är en grupp sjukdomar, och var och en har fått sitt namn i diagrammet ovan beroende på vilket enzym som saknas. Porfyrier klassificeras dock också ofta utifrån vilka effekter de har på kroppen och vilka symtom de orsakar. Porfyrier kan vara:

Akuta porfyrier

Symtomen på akut porfyri kan variera. Det vanligaste symtomet är svår smärta i magen (buken). Nervsystemet påverkas också ofta, vilket kan orsaka symtom som muskelsvaghet och domningar i delar av kroppen.

Acute porphyria can also cause mental health (psychiatric) problems including agitation, mania, depression and hallucinations. Symptoms are described more fully later. If there are both nervous system and psychiatric problems these are sometimes put together and called neuropsychiatric problems. The acute porphyrias include:

• Akut intermittent porfyri.

• Porfyri orsakad av aminolevulinsyradehydratas (även känd som plumboporfyri).

Kutana porfyrier

Denna typ av porfyri påverkar främst huden. De kutana porfyrierna omfattar:

• Porphyria cutanea tarda.

• Erytropoetisk protoporfyri.

• Medfödd erytropoetisk porfyri (även känd som Günthers sjukdom).

Blandade porfyrier

Denna typ av porfyri kan leda till symtom på både akut porfyri och kutan porfyri. De kan därför orsaka buksmärtor, påverka huden och nervsystemet och även orsaka psykiska problem. Till de blandade porfyrierna hör:

• Variegat porfyri.

• Ärftlig koproporfyri.

Vad orsakar porfyrierna?

De flesta typer av porfyri är ärftliga. Det innebär att de förs vidare inom familjer genom generna. Om du ärver en defekt gen kan du utveckla porfyri. Ett undantag är porphyria cutanea tarda. Denna typ av porfyri kan ibland vara ärftlig.

However, in many people there may be no family history. In these cases it can be triggered in susceptible people by exposure to certain medicines or chemicals, including p-piller and alcohol (see below for more information).

De flesta typer av ärftlig porfyri förs vidare inom familjer genom det som kallas autosomalt dominant nedärvning. Kort sagt innebär det att om du har porfyri (och därmed en defekt gen), har varje barn du får 50 procents sannolikhet att ärva den defekta genen och också utveckla sjukdomen.

Hur vanliga är porfyrierna?

Sammantaget är porfyrier sällsynta. Diagnosen kan missas eftersom symtomen lätt kan förväxlas med symtom på andra sjukdomar.

Porphyria cutanea tarda är den vanligaste typen av porfyri i världen. Den drabbar cirka 1 av 25 000 personer i Storbritannien. Cirka 1 av 75 000 personer får akuta porfyrianfall. De kan antingen ha en av de akuta porfyrierna eller en blandad porfyri.

Akuta porfyrier

Den vanligaste av dessa är akut intermittent porfyri. Även de blandade porfyrierna (hereditär koproporfyri och variegat porfyri) kan dock ge samma symtom. Aminolevulinsyradehydratasporfyri (även kallad plumboporfyri) är mycket sällsynt.

Vid den här typen av porfyri kommer symtomen ofta i vågor (eller som ett anfall). Mellan anfallen är personen frisk. Anfallens frekvens och svårighetsgrad varierar också mycket mellan olika personer. Man uppskattar att minst tre fjärdedelar av dem som ärver en gen för akut porfyri aldrig kommer att drabbas av ett akut porfyrianfall.

Ett anfall kan utlösas av flera olika saker. Dessa inkluderar:

• Certain medicines.

• Rökning.

• Alkohol.

• Illicit drug use.

• Emotional upset.

• Graviditet.

• Mens (menstruation).

• Skada.

• Ett kirurgiskt ingrepp.

• Ibland en infektion någonstans i kroppen.

Det finns vissa läkemedel som du bör undvika om du har den här typen av porfyri. Det finns rekommenderade listor över läkemedel som bör undvikas. Kom ihåg att även naturläkemedel och receptfria läkemedel kan finnas med på listan över läkemedel som bör undvikas. Rådfråga alltid din läkare eller apotekspersonal.

Vad händer under ett akut anfall?

The most common age for a first acute attack is anywhere from your late teens to your forties. An attack can go on for one to two weeks. Attacks can often start with ångest, rastlöshet och sömnsvårigheter (sömnlöshet).

Du kan också få ont i magen (buksmärtor), vilket kan vara kraftigt. Illamående (illamående), att vara sjuk (kräkning) and förstoppning can occur.

Effekter på nervsystemet kan leda till att hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger. Du kan märka att urinen är mörk eller rödaktig eftersom njurarna försöker göra sig av med överskottet av hemprekursorer. Det är ämnen som bildas under processen som leder fram till att hem bildas.

Vissa personer kan utveckla muskelsvaghet under ett akut anfall. Detta kan påverka armar och ben och ibland även bröstkorgens muskler, vilket kan leda till andningssvårigheter. Känseln kan påverkas. I sällsynta fall kan förvirring och kramper förekomma.

Du kan uppleva humörförändringar, inklusive oro och/eller eufori, och ibland depression eller hallucinationer. Hos vissa personer kan dessa psykiska problem kvarstå mellan anfallen.

I sällsynta fall kan plötslig död inträffa under ett akut anfall. Detta tros bero på en störning i hjärtats elektriska aktivitet (hjärtarytmi).

Hur diagnostiseras denna typ av porfyri?

A test can be done on a urinprov to look for porphyrins and related chemicals, to see whether or not you have a porphyria. Further, more detailed tests are then needed to find out which specific type of porphyria you have. This may involve further testing of your urine and sometimes your stools (faeces) and blodet.

Observera att porfyrinnivåerna i urinen kan vara normala mellan anfallen. Om det visar sig att du har porfyri bör även andra familjemedlemmar testas för att se om de är drabbade.

Vilken behandling finns för den här typen av porfyri?

Ofta behöver du läggas in på sjukhus om du får ett akut porfyrianfall som detta. Det finns flera steg i behandlingen av ett anfall.

Steg 1: identifiera eventuell utlösande faktor
Ideally, you should try to avoid any possible triggers (examples are given above) in order to reduce your chances of having an attack.

Om ett anfall ändå inträffar är det viktigt att försöka identifiera vad som kan ha utlöst det den här gången och, om möjligt, undanröja utlösande faktorer. Det kan till exempel innebära att du slutar ta ett läkemedel.

Steg 2: behandling för att lindra symtomen
Treatment is then aimed at dealing with any symptoms that may have been caused by the attack. For example, smärtstillande can be prescribed for abdominal pain and medication can be used to motverka illamående och kräkningar.

Behandling med läkemedel kan också inledas för att sänka en förhöjd hjärtfrekvens och ett förhöjt blodtryck eller för att behandla eventuella kramper som uppstår.

Steg 3: noggrann övervakning av utvecklingen av nya symtom
Det är viktigt att personer med den här typen av porfyri övervakas noggrant för eventuella nya symtom som kan uppstå, till exempel muskelsvaghet.

Var särskilt uppmärksam på tecken på att bröstkorgens muskler börjar bli svaga. Det kan påverka andningen. Om det händer kan du behöva hjälp med andningen med hjälp av en ventilator.

Steg 4: behandling för att minska ansamlingen av porfyrin
Det rekommenderas vanligtvis att ett läkemedel som kallas hemarginat sätts in tidigt under ett anfall. Det ges direkt i en ven (intravenöst) och hjälper till att minska överproduktionen av porfyriner.

Behandling med hemarginat orsakar vanligtvis inga problem, men kan ibland orsaka inflammation i venerna runt injektionsstället.

I sällsynta fall kan det påverka blodets koagulation. En allergisk reaktion mot hemarginat är också möjlig, men även det är sällsynt. Intravenös behandling med hemarginat en eller två gånger i veckan har använts hos vissa personer för att förebygga återkommande attacker.

Om hemarginat inte finns tillgängligt kan socker (glukos), som ges via munnen eller intravenöst, bidra till att minska överproduktionen av porfyriner och andra prekursorer. Detta kan hjälpa till att stoppa ett anfall.

Hos personer som är svårt drabbade av täta attacker och där andra behandlingar inte har fungerat har levertransplantation genomförts med framgång.

Hur ser prognosen ut för den här typen av porfyri?

Det är endast en minoritet av personer med porfyri som får upprepade akuta porfyrianfall. Som nämnts ovan kanske vissa personer aldrig får något anfall, medan andra får ett eller bara några få. Akuta anfall kan vara mycket allvarliga, men är sällan dödliga.

De flesta som får ett eller några få anfall av akut porfyri återhämtar sig helt. De kan leva ett normalt liv, men behöver vara försiktiga och minska risken för ett nytt anfall genom att undvika möjliga utlösande faktorer, som nämnts ovan.

Rarely, an acute attack can cause death. If death does occur, it is usually because either the heart stops beating due to a cardiac arrhythmia (as mentioned above) or the breathing muscles are affected, meaning the affected person has to be ventilated. If someone is ventilated for a long time there is then a risk that they may develop lunginflammation.

In a small minority of people, long-term (chronic) högt blodtryck eller kronisk njursjukdom can develop because of repeated acute attacks. Chronic liver damage can also, rarely, occur.

Kutana porfyrier

Den här typen av porfyri påverkar främst huden och orsakar hudutslag och andra problem. Överskottet av porfyriner som ansamlas kan reagera med ljus och göra huden ljuskänslig. Det finns flera olika typer som kan ge något varierande symtom.

Porphyria cutanea tarda

Detta är den vanligaste av de kutana porfyrierna.

Vilka är symtomen?
Symtom på den här typen av porfyri märks vanligtvis först i 40-årsåldern och omfattar:

• När huden utsätts för solljus kan rodnad och blåsor uppstå.

• Huden kan bli ganska skör och det kan ta lång tid för den att läka.

• Huden kan klia och det kan finnas områden som är mörkare (hyperpigmenterade) eller har överdriven hårväxt.

Huden i pannan, på kinderna, öronen och handryggarna drabbas oftast, men all hud som utsätts för solen kan påverkas. Vissa personer med porphyria cutanea tarda kan utveckla leverskador.

Vem drabbas?
Porphyria cutanea tarda kan ärvas genetiskt inom familjer. Hos de flesta som drabbas finns det dock ingen familjehistoria.

In these susceptible people it can be triggered by exposure to certain medicines or chemicals, including p-piller and alcohol. Porphyria cutanea tarda can also sometimes occur if you have another illness, such as:

• Hepatit C.

• HIV.

• Hemokromatos.

• Systemisk lupus erythematosus.

• Alkoholrelaterad leversjukdom.

• Kronisk aktiv hepatit.

Återigen tror man att dessa tillstånd på något sätt utlöser utvecklingen av porfyri. Porphyria cutanea tarda är vanligare hos män än hos kvinnor.

Hur diagnostiseras det?
Liksom vid akuta porfyrier ställs diagnosen genom att mäta överskott av porfyriner och andra relaterade hemprekursorer i urin-, blod- och avföringsprover.

Vad är behandlingen?
Because the skin problems can be triggered by sunlight, one of the main treatments is to undvik exponering för solljus by covering up and using sunscreens. Avoidance of alcohol and medicines, such as the contraceptive pill, may also be helpful.

En medicin som heter klorokin may also help to treat this type of porphyria in some people. This medication makes the excess porphyrins more soluble so that more are passed out (excreted) in the urine.

Hos vissa personer med porphyria cutanea tarda kan järn ansamlas i kroppen. Om så är fallet kan överskottet av järn avlägsnas genom att blod tappas regelbundet, med en metod som kallas venesektion.

Proceduren är densamma som för blodgivare. Varje tappad pint blod innehåller ett kvarts gram järn. Kroppen använder sedan en del av det överskottsjärn som lagrats för att bilda nya röda blodkroppar.

Medfödd erytropoetisk porfyri

Detta är en mycket sällsynt form av porfyri. Den kallas ibland också för Günthers sjukdom. Symtomen märks vanligtvis först under barndomen. Du kan märka att ditt barns urin ser röd ut i blöjan.

Their skin is also extremely sensitive to sunlight. The skin can become red and develop blisters. These blisters can burst and sår can form which may become easily infected. When the skin ulcers heal, there may be scarring of the skin, which is sometimes severe.

Children with this type of porphyria can become anemisk and their spleen can enlarge in size. Possible treatments include a medicine called klorokin, borttagning av mjälten (splenektomi) och ibland en benmärgstransplantation.

Erytropoetisk protoporfyri

Återigen märks symtomen vanligtvis först i barndomen, men de kan uppträda för första gången i vilken ålder som helst. Huden svider, kliar och blir röd vid exponering för solljus. Vid denna form av porfyri brukar blåsor inte bildas, och huden får endast minimala ärr.

Porphyrins and other precursors can build up in the liver and lead to liver failure. Sometimes it can lead to the formation of gallstenar.

Det diagnostiseras genom att mäta nivåerna av hemprekursorer i de röda blodkropparna. Behandling med karoten kan vara till hjälp eftersom det ökar toleransen mot solljus. Lever- och benmärgstransplantationer har också genomförts framgångsrikt som andra behandlingsalternativ.

Blandade porfyrier

Hudsymtom förekommer hos ungefär hälften av personer med variegat porfyri och hos ungefär en tredjedel av personer med ärftlig koproporfyri. Hudutslagen liknar dem vid porphyria cutanea tarda (se ovan).

Ibland är hudutslagen det enda symtomet på dessa blandade porfyrier. Det är dock viktigt att ta reda på exakt vilken typ av porfyri det rör sig om, eftersom personer med blandade porfyrier även löper risk att drabbas av akuta neuropsykiatriska attacker.